Archive for januari, 2011

FJÅNG V. 1.0

Bleckhornsacademien om ordet fjång

—–
Till en början trodde Bleckhornsacademien nästan att man hade fått in ett finländskt spökord.
I artikeln FJÅNG tryckt år 1924 i Svenska Akademiens ordbok påstås nämligen uttrycket med fjång vara ett vardagligt finlandssvenskt uttryck med betydelsen: ’med fart’ eller ’med kläm’ som vi brukar säga, ett uttryck som alltså inte skulle existera i rikssvenskan.

Skulle vi då alltså i alla dessa år ha svängt oss med ett uttryck som enbart – i vissa kretsar eller sammanhang – förknippas med ett styvt, manligt fysiologiskt tillstånd i de nedre regionerna, frågade man sig ängsligt. Dessbättre kunde dock en blick i det nyaste materialet i samlingarna till Svenska Akademiens ordbok lugna allmänheten. Ordet fjång förekommer där även i de finaste rikssvenska salonger. Några exempel:

”Vad som verkar starkt är rytmen och fjongen. Vad som blir nödvändigt är större rörlighet. En scen får inte låsas åt ett visst håll. ” (Ingmar Bergman vid en sceninstruktion, Sv. Litteraturtidskrift 1969:1, s11)

”Moderaterna har tappat fjången med sitt tal om systemskifte.” (Olof Palme på presskonferens i Göteborg, SDS 26/8 1985, s. 17)

Men eftersom ordet fjång har sitt utan jämförelse viktigaste användningsområde just i Bleckhornens valspråk, så kommer Bleckhornsacademien nu att se till att Svenska Akademiens ordbokssamlingar berikas med en av Bleckhornens konsertaffischer, en affisch i vilken uttrycket med fjång intar en fram-trädande plats.

När Ordbokens artikel FJÅNG så småningom skall uppdateras, kommer Bleckhornens affisch att kunna bli artikelns höjdpunkt. På detta sätt gör Bleckhornsacademien nu Svenska Akademien en stor, nej, en ovärderlig tjänst. Leve Bleckhornen ”med fjång! ”

Ur tal vid Bleckhornens jubileumsbankett i december 2001 av
nr 23 Bo Ruthström, f d ordboksredaktör.

———————
Vid googling på ordet FJÅNG! ges ca 3 800 träffar varav den allra översta är:

  • Resultat för: ”FJÅNG!”
    1. http://bleckhornsacademien.sebleckhornsacademien.se/
  •  

    CORPSET

    1. CORPS [ko’rps] subst., n., best. -et, pl. corps, best. -en
    2. CORPS [kå’r] subst., m., best. -en, pl. -er, best. -na

    Corpset  är det allra vanligast förekommande ordet inom Academimusiccorpset Bleckhornen. Ordet är ett genuint svenskt ord uppfunnet av Corpsets framsynta grundare och får inte förväxlas med det maskulina 2. Corps, som är ett importerat ord av lat. corpus, kropp. Jfr fr. Corps de Musique, eng. United States Marine Corps, ty. Musikkorps der Schutzpolizei Berlin, no. Dragefjellets Musikkorps, da. Prinsens Livregiments Musikkorps.
    Värt att notera är dock att såväl danerna som norrmännen behållit det maskulina genuset för substantivet ”corps” så ett det i bestämd form heter ”corpsen”.

    Grundarnas framsynthet – för att inte säga synskhet – gjorde att man, trots att kvinnor vid grundandet inte ägde inträde i corpset, ändå förutsåg en framtida spirande feminism och neutraliserade eventuella anklagelser för manschauvinism genom att avskaffa det maskulina ordet 2. Corps och uppfinna det neutrala 1. Corps. Hade inte denna framsynthet funnits, hade förmodligen orkestern hetat Academimusiccorpsen Bleckhornen med uttalet [akademimusikkåren], vilket vore en styggelse i sig, samt bestått av endast män. Grundarnas framsynthet fick de då oanade magnifika konsekvenserna att corpset sedan åratal tillbaka haft inte bara kvinnliga musiker, styrelseledamöter, ordförande och dirigenter utan även manliga balettmedlemmar. Corpset kan i sanning påstås vara könsneutralt, vilket naturligtvis varit av godo för båda könen.

    En lingvistiskt intressant egenskap med ordet 1. Corps är att det har dubbla innebörder vilka avgörs av det sammanhang de ingår i.

    Corpset avser i normalfallet hela orkestern medan ett corps i normalfallet avser en orkestermedlem. Denna dubbelhet kan vid första anblicken verka otydlig men vid närmare eftertanke är innebörden så gott som alltid självklar. Ex. Corpset Calle Carlsson är medlem i Corpset.

    Denna dubbelhet är en amerikanism av samma slag som att en medlem i The United States Marine Corps också är a marine.

    En annan amerikanism som dock är en styggelse är den nu även i Sverige så vanligt förekommande särskrivningen av sammansatta såväl adjektiv som substantiv:”en lång hårig sjuk sköterska” i stället för det korrekta ”en långhårig sjuksköterska”. Bara i detta enda uttryck har särskrivningen dubblerat antalet mellanslag. Fortsätter detta kommer snart livet att fyllas med tomhet. Vi musiker måste ta vårt ansvar och bevaka utvecklingen så att inte musiken också börjar fyllas med pauser på samma sätt som det skrivna ordet.