Archive for maj, 2015

Ståtlig Marschkonsert i Malmö

Marschbladet meddelar i dag att Militärmusiksamfundets musikkår kommer att ge en konsert under temat Skånsk militärmusik på Lilla torg i Malmö lördagen den 30 maj kl. 18:00 under ledning av Jörgen Flink (ej att förväxla med vår egen Jojje Flink).

Under konserten spelas bl.a.
Södra Skånska Regementets (P7) marsch,
Wendes Artilleriregementes (A3) marsch,
Flygkrigsskolans (F5) marsch,
Kronprinsens (K7) galoppmarsch.

Väl mött!
/#28

 

Fler parader i Lund!

När jag spelade i Bleckhornen på 50- och 60-talet gjorde vi allt för att synas i Lunds gatubild. Vi marscherade genom centrala Lund otaliga gånger engagerade i kampanjer som den årliga Sparbanksveckan och andra reklamspelningar. Det byggdes många nationshus på den tiden och Rector Magnificus och Bleckhornen var alltid engagerade för att inviga de nya skapelserna. Vi invigde t.ex. Internationella studenthuset tillsammans med Dag Hammarskjöld.

Ibland engagerade vi oss själva bara för att synas och glädja allmänheten som t.ex Badhusspelningen där vi höll en konsert iförda bussarong och badbyxor i barnbassängen barnvagnskonserten i stadsparken lekplats där vi också ordnade ett kolaregn till barnen. Vi var PR-medvetna och lät alltid tidningarna få veta våra planer så att vi hade en rejäl publik. Vid ett tillfälle efterliknade vi de italienska bersglieri och sprang spelandes nationsterrängen i stadsparken. Alla studenter som sprang nationsterrängen fick poäng som tillföll den egna nationen. Bleckhornen som då fick ihop en ansenlig poängskörd skänkte givmilt samtliga poäng till den nation som låg sist i poängligan.

Jag tycker att Bleckhornen som i dag är Sveriges i särklass bästa studentorkester syns alldeles för sällan i Lunds gatubild och borde se de amerikanska college- och universitetsorkestrarna som en förebild och kanske en gång i kvartalet anordna en parad genom Lunds gator – naturligtvis föregången av inhämtat polistillstånd och pressrelease till press-, radio- och TV-media. Jag är övertygad om att detta skulle bli mycket uppskattat av Lundaborna.

Om polisen är njugga inför ordet parad kan man i stället begära att få anordna ett demonstrationståg under parollen ”Mer friluftsmusik till Lundaborna!”. Det kan man nog inte säga nej till.

Som inspirationskälla rekommenderar jag denna länk som förhoppningsvis också kan inspirera till mer Sousa-musik på konserterna.

/#28 HPD

 

 

Tomas Wolff

Tomas WolffAnestesiologen, smärtläkaren, och klarinettisten Tomas Wolff, Falköping, har avlidit i en ålder av 72 år. Hans  närmast sörjande är hustrun Birgit, barn och barnbarn.   Jag lärde känna Tomas i Lund, i början på 60-talet, där han studerade till läkare. Han var en skärpt och målinriktad person, behaglig, kreativ och dessutom fylld av musik och humor. Vi var båda aktiva som klarinettister i studentorkestern Bleckhornen, och vi blev väldigt goda vänner, och jag har många glada minnen från den tiden. Speciellt minns jag när Tomas och jag skulle spela en klarinettduett av Mozart på julkonserten 1964. Han och jag satsade allt på ett perfekt framförande, men när jag skulle vända notblad, så saknades en sida. Någon i orkestern hade spelat oss ett spratt! Publiken fnittrade, jag  var arg, men slutligen kom notbladet fram, och vi fortsatt spela precis där vi slutade, till allas förtjusning.   Vi spelade med i ett antal orkestrar; Lunds Stadsorkester, Akademiska Kapellet, och Kulturens Studentorkester. Dirigent för Stadsorkestern och Akademiska Kapellet var den eminente Sten Åke Axelsson. Tomas och jag var något busiga, och fick ofta små brev av dirigenten, där vi blev kallade till förmaning i Kapellsalen. En gång när vi repeterade och skulle ackompanjera sångerskan Gunilla af Malmborg, spelade Tomas och jag  terser i bakgrunden, och kontrabasarna från MSO berättade samtidigt roliga historier bakom ryggen på oss. Då i en kort paus bestämde vi, att vi skulle spela sekunder i stället för terser. Dirigenten tappade taktpinnen, men sångerskan gapskrattade, och sa: “gör inte så på konserten”, vilket vi givetvis inte gjorde. Vi blev som vanligt kallade till en avbasning.   Tomas fortsatte sitt musikaliska intresse som klarinettist i Falköpings orkesterförening, där han sedermera blev ordförande,. Men framförallt var han ju  läkare; jobbade först som narkosläkare i Skövde, och hade sedan under sex år en tjänst i Saudiarabien. Tomas jobbade också som chefläkare i Alingsås, och senare på vårdcentral; Centralhälsan och Kurhälsan.   En god vän och spelkompis har lämnat oss. Men vi minns honom med stor glädje, och på Bleckhornens årsmöte förra veckan, hyllade vi honom med en skål.   Vännen Leif-Å. Svensson #68 i Bleckhornen

 

IN MEMORIAM

Vi har nåtts av den tråkiga nyheten att #79 Thomas Wolff har gått till de sälla jaktmarkerna.
Thomas var en duktig klarinettist som var med redan på den allra första julkonserten 1964 i universitetets aula, där han och #68 Leif Svensson blev faddrar till en av Corpsets mest berättade historier; nämligen den om de försvunna noterna till Mozarts klarinettduo. När Thomas och Leif spelade detta mästerverk och Leif skulle vända notblad, var hans notblad plötsligt försvunnet! Ett desperat letande efter de försvunna noterna vidtog  till publikens muntra förtjusning.  Noterna återfanns och de eminenta musikerna återupptog spelandet exakt på tonen efter den som var den sista före den uppkomna tvångspausen.
Publiken skrattade gott och vissa framförde också sitt nöje med den lustiga paus man hade gjort.

Men det var inte något planerat skämt utan en av verkligheten framtvingad paus! Upprörda känslor fanns också.

Ni som inte var med på 60-talet kan gärna på en PUB-träff fråga #68 ”Hur var det egentligen med de försvunna noterna på julkonserten 1964?”. Då kanske ni får höra den korrekta och kompletta versionen av den drabbade.

#79 Thomas Wolff hade 20 spelningar med Corpset och blev 72 år gammal.

/#28 HPD

 

 

Bleckhornens vårkonsert 2015

En subjektiv recension

Årets vårkonsert var som vanligt en mycket välspelad tillställning med god dynamik. Repertoaren innehöll dock lite för mycket modern musik i pop-, schlager- och filmstil och för få marscher. Att Bleckhornen som har John Philip Sousa som sin främste hedersmedlem inte har en enda Sousamarsch i programmet för vare sig julkonsert eller vårkonsert tycker jag är en allvarlig förseelse.

Tänk bara på publikens handklappningar till Abe Holzmans traditionsenligt avslutande Blaze Away!!!
Sådana hade ni säkerligen också fått höra till varje Sousamarsch ni spelat!

Höjdpunkten i vårkonserten var  utan tvekan Händels Water Music som framfördes i god Hoffnungstil, något vi gamlingar saknat länge.

Sammanfattningsvis säger jag som efter julkonserten:
Ni är bättre nu än vi förr, men vi var roligare förr än ni nu.

#28 Hans Pedersen Dambo