Archive for the ‘Julkonserter’ Category

Bleckhornens julkonsert 2014 – en subjektiv recension

På Luciadagen 2014 avhöll Academimusiccorpset Bleckhornen sin 50-årsjubilerande julkoncert i Akademiska Föreningens stora sal.

Julkoncerten hade detta år titeln The Meaning of Fjång och varade en bra stund med paus i mitten. Den innehöll åtskilliga nummer, varav det roligaste var gästtubasolistens bejublade extranummer.

Min bedömning av koncerten är:
Fantastisk Fjång, Kolossal Kraft, Djupdykande Dynamik, Magnifika Musikanter, Skickliga Solister, Ball Balett, Korrekt Könskvotering, Saknad Sousa (160), Häpnadsväckande Hoffnungbrist.

Sammanfattning: Ni är bättre nu än vi då, men vi var roligare då än ni nu!

Som ordförande i Svenska Sousasällskapet ser jag det som en allvarlig blunder att Corpset inte hyllade sin förste hedersmedlem John Philip Sousa som fyllt 160 år i år – en i sanning aktningsvärd ålder.

För att åtgärda Hoffnungbristen som förmodligen beror på att tidigare generationer Bleckhorn misslyckats med att vidarebefordra denna tradition till yngre generationer.

Eftersom Corpset har skickliga arrangörer föreslås ett studium av sidan http://bleckhornsacademien.se/?page_id=54 som kan tjäna som inspiration för ett återupplivande av Hoffnung-andan. Här avspeglas också Corpsets musikaliska utveckling genom åren liksom inspelningsresursernas förbättring.

Vid tangentbordet
#28 Hans Pedersen Dambo

 
 

Hyllningstal till julkoncerterna

Efter stipendieutdelningen i julkoncertens andra akt höll #28 Hans Pedersen Dambo ett tal om bakgrunden till julkoncerterna och läste därefter upp ett telegram från dirigenten vid urjulkoncerten, #61 Mats Falk, som var förhindrad att närvara vid jubileumskoncerten:

En dag för 51 år sedan höstterminen 1963 satt Bleckhornens dåvarande styrelse, taktpinnevirtuosen, cellisten och kompositören #61 Mats Falk, den nu hädangångne multiinstrumentalisten, mästerarrangören och trädgårdsslangblåsaren #55 Bo ”Benny” Fagerström och jag själv #28 euphonist på mitt studentrum och lyssnade på en LP-skiva jag funnit på Gleerups då ännu existerande musikavdelning. ”Detta ska hädanefter bliva vår musik”, utbrast vi unisont. Musiken var ”The Hoffnung Astronautical Music Festival 1961” i The Royal Festival Hall i London till minnet av den 1959 bortgångne tubaisten Gerhard Hoffnung. Han hade länge arrangerat konserter fyllda med musikalisk humor. På skivan fanns t.ex. Barberaren i Darmstadt och Beethovens fjärde Leonoraouvertyr av tre. Denna var mer Beethovensk än Beethovens egen musik. Vår entusiasm ledde till beslutet att det nu var dags att vända ett blad i Bleckhornens historia och domptera publiken att från och med nu skratta med oss i stället för åt oss. Sålunda påbörjades planerandet för Bleckhornens allra första julkonsert 1964. Hela denna urjulkonsert och mycket mera finns fritt tillgängligt på Bleckhornsacademiens hemsida http://bleckhornsacademien.se   Att vända ett blad har sedan dess blivit ett välanvänt uttryck under 2000-talet.   Tyvärr måste jag meddela att vår allra förste julkonsertsdirigent #61 Mats Falk är förhindrad av sjukdom att hålla det tal jag håller i min hand, men för fem minuter sedan fick jag det i telegramform att läsa upp i hans ställe:

—————————————————————

Bleckhornsordförande, vördade dirigenter och högt ärade bleckhorn! Tyvärr måste jag konstatera att jag på grund av sjukdom ej kan närvara vid detta 50-årsjubileum. Jag får trösta mig med att jag fick dirigera den första julkonserten om vilken #42 Stig Bäckström med respekt i rösten sade, när vi på darrande knän stegade upp för mittgången i Lunds Universitets aula: “Det är så här man skriver musikhistoria”. Ett uttalande som gått till historien, för Bleckhornens julkonserter är i sanning historiska.  Stig Bäckström har också formulerat doktrinen: “All musik som kräver elektrisk ström borde förbjudas”. Till corpsets alla lysande julkonserter och alla lysande medlemmar från förr och nu vill jag på Bleckhornsacademiens bekostnad få donera en förstoring av det oförglömliga ögonblick då corpset genomgick metamorfosen från unisont och lätt barbariskt bleckblås till musikaliska och skickliga blåskammarmusiker i frack med ett förfinat sinne för musikalisk humor väl bevarat. Konserten föregicks av provspelningar där medlemmarna betygsattes med 22 poäng som maximum. Ingen uppnådde detta värde utom den framlidne #58 Bengt Lörstad, professor i fysik, som nådde 23 poäng, förmodligen inspirerad av Einsteins grönförskjutning. Till slut några personliga ord: Född 1940 tillhörde jag en generation och en familj som var benhårt och orubbligt seriös i sitt klassiska musikval. Här hölls en orubblig mur mot allt vad populärmusik hette. Dock fanns en spricka i muren. Denna spricka var Bleckhornen vars hejdlösa humor beundrades djupt i tysthet av mig. Därmed vill jag avsluta mitt högtidstal genom att överlämna denna jubileumsgåva och utropa ett trefaldigt lundensiskt leve för de gångna och kommande 50 årens julkonserter. De leve…

—————————————————————

Efter hurraropen överlämnade #28 en nästan meterbred förpackad förstoring med ram av det foto av orkestern som togs i universitetets aula vid den första julkoncerten 1964 till de båda dirigenterna att packa upp och förevisa för orkestern och publiken. Nedan ses en kopia av fotot. Urjulkoncert -64